Hur ser vanligt svenskt hushåll ut? En barnfamilj, säger ni kanske. Då har ni fel.

Det normala svenska hushållet består av högst två personer. Oavsett om vi pratar villor eller lägenheter, äganderätt eller hyresrätt så bebos en majoritet av alla hem i Sverige av högst två personer. Till och med enbostadshusen i Sverige bebos oftast av en eller två personer. I lägenheterna är så mycket som 80 procent av hushållen en- eller tvåpersonshushåll.

Traditionellt har svenskt byggande av lägenheter varit fokuserat på barnfamiljerna, det vill säga ett par med minst ett barn. Men idag utgör de alltså en liten minoritet av alla hushåll.

Hur ska vi bygga praktiska och prisvärda lägenheter för majoriteten, det vill säga alla vi som bor en eller två personer i en lägenhet?
Om det handlar ”En lite bok om små bostäder”, en ny bok av Ola Andersson och Herman Arfwedson som kommer ut på förlaget Svensk Byggtjänst den 8 maj.

En av vårens alla långhelger är här och vi stänger kontoret några dagar. Vi är tillbaka på tisdag, tills dess, glad påsk!

Den 19 februari antog kommunfullmäktige Stockholm en ny översiktsplan. Översiktsplanen är det övergripande dokument som ger riktlinjer för hur marken i en kommun skall användas under de kommande åren. Stockholms förra Översiktsplan, som kallades ”promenadstaden”, beslutades 2010 och gällde i sex år, och inget tyder på att den nya kommer gälla kortare tid. Med tanke på hur fort Stockholm växer innebär det att hyfsat stora delar av den kommer att omsättas i praktiken. Om den följs, vill säga.
Den är, i motsats till detaljplaner inte bindande. Den skapar inga byggrätter utan är bara vägledande för detaljplaneringen. Men något annat övergripande dokument finns inte, vilket innebär att alla som under de närmaste åren tänker uttrycka en åsikt om hur Stockholm skall byggas bör ha läst den.
Hur intresserad av det sätt vi bygger staden du än är, är det dock osannolikt att du kommer att tycka att det är rafflande läsning. Vår rekommendation till dig som har svårt för kommunal prosa är att gå direkt till sidan 111 där kapitlet ”Lokala utvecklingsmöjligheter” börjar. Där du kan kasta dig över de två-tre sidor som berättar hur just din stadsdel skall utvecklas, var i stan du än bor.
Själva är vi mesta nöjda över att våra hus är med: på sidan 164 – 165 ligger en bild av våra hus i kvarteret Mursmäckan över ett helt uppslag. Det börjar bli en tradition – den förra översiktsplanen hade på sidan 69 en bild på Farsta Torg och en byggnad som Ola Andersson ritade innan vi startade kontoret, när han var anställd på Arksam. Det tycker vi är trevligt.