Inte sedan 1100-talet hade det byggts så många kyrkor i Sverige som det gjorde 1955 -1975. I Stockholms förorter delades de gamla församlingarna för att inte blir för stora när befolkningen växte snabbt, och varje ny församling behövde en egen kyrka. Ingen ville vara sämre än någon annan, och det blev en unik möjlighet för arkitekter som Sigurd Lewerentz, Peter Celsing, Bengt Lindroos och Hans Borgström med flera att visa vad de kunde.

Vårens studieresa för Andersson Arfwedson gick därför till Stockholms förorter. Vårby Gårds kyrka av Harald Thafvelin från 1975, Uppenbarelsekyrkan i Aspudden av Johannes Olivegren från 1961, Sankta Birgitta i Nockeby av Rolf Bergh från 1960, Sankt Tomas i Vällingby av Peter Celsing, också från 1960 och Västerortskyrkan av Carl Nyrén från slutet av femtiotalet hann vi med på en dag, men det finns fler. 

Trevligt bemötta och visade runt även där vi inte bokat tid blev vi också. Tack för det!
om du bor i Stockholm och vill uppleva det bästa av den moderna svenska arkitekturen behöver du inte mer än ett SL-kort. 

Rekommenderas!

När vi som sysslar med bostadsbyggande föreställer oss ett vanligt hushåll tänker de allra  flesta av oss på en barnfamilj: mamma, pappa, barn. Övriga typer av hushåll ses som undantag med särskilda behov: studenter, äldre, särskilda grupper. Familjen är normen.

Det stämmer inte med verkligheten. Ett normalt hushåll består inte av mamma, pappa, barn. Det består av en person, näst vanligast är tvåpersonshushåll. I hela 70% av alla bostäder i Sverige bor det en eller högst två personer.

Skälen till att ”barnfamiljen” är norm hittar vi bland annat i 1930-talets diskussioner om ”kris i befolkningsfrågan” och ansträngningarna att bygga bort trångboddheten 1965 -1975. Samt, såklart, i den gamla vanliga heteronormen. 

Alla bostadsnormer är anpassade till den, och den normala bostaden för ett litet hushåll är en krympt version av familjebostaden, inte tvärtom.

Om du vill veta mer om hur det kommer sig att det är så, varför vi tänker som vi gör, och hur en bostad för ett normalt hushåll med en eller två personer kan planeras så har vi skrivit en bok om detta. Du kan nu beställa den här.

(källa: SCB)

Det pratas mycket om de sjunkande priserna på bostadsmarknaden, framförallt på bostadsrätter. Byggbolagen påstår att det är amorteringstvång och kreditrestriktioner som sänker priserna. Och det är klart, viss inverkan har det naturligtvis att det inte längre är möjligt att skuldsätta sig hur mycket som helst. Viss dämpande effekt har det.

Men det finns en enklare förklaring: tillgång och efterfrågan. I Stockholm fanns det i februari i år dubbelt så många nyproducerade bostadsrätter till salu som i februari 2016, enligt SvD. Och om tillgången på en vara ökar snabbare än efterfrågan så sjunker priset, enligt alla grundkurser i ekonomi.

Här ovan ser ni ett diagram som visar förändringen i antalet påbörjade bostäder, bostadsrättspriser och befolkningsökning. Som ni ser ökade tillgången på bostäder snabbare än befolkningsökningen, och mycket riktigt dämpades prisökningen. När statistiken för 2018 kommer blir det med största säkerhet ännu tydligare.   

Det är bra. Anledningen till de höga priserna är liten tillgång och stor efterfrågan, det vill säga en allvarlig brist på bostäder. Och det finns inget sätt att bygga bort bristen som inte leder till lägre priser. 

Minskade priser drabbar förstås oss i byggbranschen. Det gäller för oss att tänka på vad John F Kennedy sa:

”-Don´t ask what your country can do for you, ask what you can do for your country.” 

Och vad kan vi i byggbranschen göra? Förse alla med bostäder så klart! Även om det innebär att priserna hamnar på samma nivå som för tio år sedan. Men vi klagade inte då, så varför oroa sig? Bättre med en pyspunka än ett dramatiskt prisfall, det kan vi som är tillräckligt gamla för att minnas fastighetskrisen i början av nittiotalet intyga.