Känner ni till Grönviksvägen i Bromma? Den går längs Mälarens strand genom Nockeby. Fortsätter ni den norrut förbi Drottningholmsvägen kommer ni till Tyska Bottens väg. Mittemot korsningen Gubbkärrsbacken ser det just nu lite stökigt ut. Det beror på att Aros bostad börjat bygga stadsradhus vi ritat just här.
Det är två kvarter, Ceremonimästaren och Storsiren, som skiljs åt av en park med en trappa upp till Mälarblick, ett sevärt radhusområde från sextiotalet.
Tjugo stadsradhus i tegel skall det bli, med entré från gatan och kök, vardagsrum och södervänd uteplats en trappa upp. På översta planet finns badrum och tre sovrum. Om du är intresserad kan du anmäla det här. Inflytt i december 2024.
Du som äger en villatomt i ett tättbebyggt område har med stor sannolikhet din byggrätt formulerad i en detaljplan. Detaljplanen visar vad, var och hur mycket du får bygga. Detaljplanen hittar du hos kommunen.
Detaljplanens byggrätt kan regleras på lite olika vis. Vanligt är en maximal yta som bygganden får uppta (byggnadsarea eller bruttototalarea), en höjdangivelse (byggnadshöjd, nockhöjd eller ibland totalhöjd), antal våningar samt taklutning.
Dessutom brukar det finnas angivet var på tomten man får bygga eller inte. För att få nyttja den byggrätten krävs en bygglovsansökan.
Men utöver detaljplanen har du ytterligare en byggrätt, bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus, som istället finns formulerad i plan- och bygglagen, bl.a. de så kallade Attefallsreglerna.
Attefallsreglerna förhåller sig till en befintlig huvudbyggnad och medger en komplementbyggnad på max 30 m2 (attefallare, attefallshus… kärt barn har många namn), en tillbyggnad som är max 15 m2 och upp till två takkupor. Dessutom får enbostadshus inredas med ytterligare en bostad. Detta får göras även om detaljplanen säger något annat och är bygglovsbefriat. Sen finns såklart undantag. Vanligt är t.ex. att huset eller platsen där det ligger är av kulturhistoriskt intresse och därför släcker ut attefallsreglerna.
Den bygganmälan som krävs för att få nyttja attefallsreglerna är inte väsensskild från ett vanligt bygglov. Precis som i en bygglovsansökan krävs situationsplan, planer, sektion och fasader samt även konstruktionsprinciper. Skillnaden är framförallt att kommun och grannar inte kan ha så mycket att invända på det du gör, så länge du följer lagen. Handläggningstiden är också kortare och avgiften lägre.
Att kombinera de här två byggrätterna har i praktiken visat sig vara svårt, i alla fall när det gäller tillbyggnad och takkupor. Säg att du vill göra en tillbyggnad som är 40 m2, men detaljplanen medger bara att du bygger till 25 m2. I teorin har du då rätt att bygga till ytterligare 15 m2 enligt attefallsreglerna och komma upp i de önskade 40 m2. Men enligt gällande praxis måste den bygglovspliktiga delen först ha ett slutbesked, alltså vara färdigbyggt och godkänt innan bygganmälan för attefallstillbyggnaden kan skickas in. Du behöver alltså i princip bygga klart en yttervägg och ett tak som sedan rivs, för att sedan bygga den bygglovsbefriade delen. Orimligt, dyrt och resursslöseri kan man tycka.
En möjlig lösning skulle kunna vara att använda sig av ett så kallat interimistiskt slutbesked, att byggnadsnämnden kan lämna ett tillfälligt slutbesked på den bygglovspliktiga delen med villkor om att slutföra bygget längre fram. Det här verkar än så länge rätt oprövat och kommunerna hanterar det på lite olika vis. Ingen verkar kunna lova ett interimistiskt slutbesked. Man får helt enkelt ta det när bygget är i den fasen. Svårt att planera med andra ord.
Förhoppningsvis kommer en ny praxis med förtydliganden om detta, men tillsvidare har din villatomt två separata byggrätter med separat hantering och beslutsgång.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
