Aktuellt - Sida 17 av 58 - Andersson Arfwedson

Matematiska landvinningar på ditt badrumsgolv?

Om du har två sorters golvplattor, säg svarta och vita, kan du lägga dem i mönster. Rutor, ränder eller något mer avancerat. Men vill du inte ha ett repeterat mönster krävs en skicklig golvläggare som kan lägga dem slumpartat utan att det ser konstigt ut.

Men om du vill ha ett mönster som inte upprepas, hur gör du då?

Det är ett matematiskt problem som sysselsatt matematiker i många år. 

På sextiotalet upptäckte matematikern Robert Berger ett icke upprepande mönster som bestod av 20 426 olika plattor. Sedan lyckades han minska antalet till 104. Men kunde det gå med färre plattor än så? 

På sjuttiotalet lyckades nobelpristagaren Roger Penrose hitta ett med enbart två plattor. Men skulle det kunna finnas ett icke upprepande mönster som går att lägga med enbart en platta?

I november lyckades äntligen en pensionerad amatör i England vid namn David Smith hitta det. Hans upptäckt har verifierats och lett till ett nytt matematiskt bevis för aperiodicitet.

Så här ser mönstret ut:

David Smith vill dock inte ta åt sig något av äran för matematiska bevis: ”jag är mer av en bildmänniska”

Det intressanta är att mönstret kan byggas upp av en enkel grundform, en sexhörning delad i sex lika stora delar. Det innebär att om en tillverkare av golvplattor tar fram en keramisk platta med den formen i två olika kulörer kan du använda det till att lägga ett icke repeterande mönster på ditt badrumsgolv. Även om ditt badrum är oändligt stort.

Matematiska landvinningar på ditt badrumsgolv? Läs mer

Förtätning i Stockholms villaområden

Kv. Mästarbrevet

Stockholm växer. Trycket på villaområden som ligger centralt ökar. Fler och fler villor ersätts av små flerbostadshus när de som äger tomterna utnyttjar den byggrätt som finns i detaljplanen. 

Är det bra? Åsikterna går isär.   

Inte alla villaområden bör förtätas, såklart. Gamla Enskede och Södra Ängby, för att nämna två exempel, är klassade som riksintressen för kulturmiljövården. Där borde ingen förvanskning av husen vara tillåten, oavsett om det gäller fönsterbyte eller rivning. I andra områden är helheten inte skyddad, men varje hus för sig är inventerat och klassificerat av Stadsmuseet, vilket nog borde göras i alla Stockholms villaområden.

Ett exempel är stora delar av Mälarhöjden. Helhetsmiljön är brokig, de flesta villor kraftig ombyggda men stadsmuseet har inventerat hittat och pekat ur de hus som är värdefulla. Att ger fler möjlighet att bo här genom utveckling av tomter som inte är särskilt värdefulla borde uppmuntras av Staden.

Har du en villatomt och är intresserade av att veta vilken byggrätt och kulturhistorisk klassning den har? Vi hjälper er gärna med det. 

Hör gärna av er till oss för ett möte, det kostar ingenting -> hej-arkitekt.se

Våra exempel

Bild 1, 2 och 3

I Mälarhöjden har vi hjälpt en familj som ville ha möjlighet till generationsboende på tomten. Det svarta lilla huset (bild 1) ligger inom den befintliga byggrätten. Attefallaren (bild 2) på 30 kvadratmeter är byggd i souterräng, och är stor nog att fungera som en bostad åt en person, eller ett par.

Bild 4

Ett av våra mest populära projekt är faktiskt ett förtätningsprojekt i utkanten av Enskededalens villaområde. Om kommunen kan tänka sig göra en ny detaljplan, kan det bli så här bra. Här kan du läsa mer om projektet: Kv. Mursmäckan

Bild 5 och 6

I ett egnahemsområde i Bromma har vi, på uppdrag av The Other Group, ritat en radhuslänga med 11 bostäder. Huset ligger inom den befintliga byggrätten på en tomt där det tidigare låg en Konsumbutik. Här kan du läsa mer om projektet: kv Slutstenen 1

Bild 7, 8 och 9

I Herrängen har vi ritat två parhus på en villatomt, även det på uppdrag av The Other Group. Husen ligger inom den befintliga byggrätten. Här kan du läsa mer om projektet: Kv. Kattgärdet

Förtätning i Stockholms villaområden Läs mer

Attefallshus, vad tycker ni om dem?

Ägare till enbostadshus eller parhus får som bekant bygga ett komplementbostadshus på sin tomt, utan bygglov, om det är under trettio kvadratmeter. Lagändringen infördes av bostadsminister Stefan Attefall 2014 trots att lagrådet sågade förslaget. Det var kanske tänkt som ett sätt att öka bostadsbyggandet, och som en sorts present från alliansen till alla villaägare. 

Hur många nya bostäder det har blivit har vi inte sett någon statistik på, men det har knappast skapat bättre stämning i våra villaområden.

Attefallsreglerna innebär ju att den som äger ett enbostadshus kan inreda ytterligare en bostad och uppföra ett attefallshus utan bygglov. Då har fastigheten plötsligt tre bostäder istället för en och de kan säljas som bostadsrätter. Det uppskattar sällan grannarna.

Vår uppgift som arkitekter är alltid att göra de bästa av de förutsättningarna till exempel lagstiftning ger. En handfull Attefallare har vi ritat. Vi tycker de blev bra. Vad tycker ni?

Attefallshus, vad tycker ni om dem? Läs mer


Missa inget!

Prenumerera på nyheter, tips och information från oss. Direkt till din e-post.