De senaste åren har planerare och arkitekter pratat allt mer om vikten av att bygga nära naturen, om det glesa stadsbyggandets välsignelser och vikten av stora ytor för skolbarnen.
Delvis är det väl en reaktion mot vurmandet för den täta staden på tiotalet, kanske också en reaktion mot misslyckade försök att bygga tätt och högt i områden som Årstaberg. Men det har nog också varit en konsekvens av pandemin, då både köpare och säljare kunde spekulera i snabbt stigande bostadspriser i nästan vilka lägen som helst. Kanske har också höga priser och långa köer fått bostäder i stadskärnan att framstå som något det inte ens är lönt att drömma om.
Retoriken lever kvar, men verkligheten har förändrats. 2021-2022 gick det att sälja nyproducerade bostäder i nästan vilket läge som helst i Storstockholm. Nu har perifera lägen, långt från stadskärnor och spårbunden kollektivtrafik, försvunnnit in i skuggan.
Det gäller både bostadsrätter och hyresrätter. I mindre attraktiva lägen har nybyggda hyresrätter blivit svårare att hyra ut. Det händer att hyrorna ligger högre än marknadshyran, och nyproducerade bostäder står tomma.
”I Stockholm i dag går kalkylen generellt bara ihop i den mest centrala delen av regionen och lokala punkter i vissa kranskommuner, där man har bra service, bra kollektivtrafik och kanske vattenläge. Helt enkelt den typ av klassiska stadskvaliteter som många efterfrågar. Så fort du kommer en liten bit ut blir det svårare, även i yttre delar av Stockholm stad” säger Ted Lindqvist på analysfirman Evidens.
Det gäller inte bara bostäder. Det går bra för kontorsfastigheter i centrala lägen. Där är de tomma kontoren färre än genomsnittet i Europa, och hyrorna bland de högsta. Sett till Storstockholm som helhet ligger däremot vakanserna högre än det europeiska genomsnittet. I Kista står kontoren tomma när Ericsson lämnar, och IBM har flyttat sitt kontor från Kista till Vasagatan, mittemot Centralstationen. Trots allt tal om att vi lever våra liv på nätet, eller kanske just därför, är närheten till levande människor viktigare än någonsin.
”Nu kommer man in oftare på grund av läget vilket gör att kontoret blir mer tillgängligt, vilket i sin tur underlättar för mer spontana möten”, säger Roland Karlsson, kontorsansvarig på IBM Sverige.
Det gäller både kontor och flerbostadshus. För villor är det kanske inte lika tydligt, men vad är det som förenar områdena med de dyraste villorna; Djursholm, Saltsjöbaden och Södra Ängby? Att de redan från början haft tillgång till spårbunden kollektivtrafik med slutstation innerstaden. Det är fortfarande staden som lockar.
Hur länge skall det dröja innan planerare och arkitekter inser att närhet till naturen inte är en fördel, utan tvärtom. Lägen där det är längre till naturen än någon annat stans i Sverige är de mest eftertraktade.
Det är inte naturen som skapar attraktiviteten, det är kulturen.
En av oss är nu förtroendevald i Stockholms stad. Nej, det är ingen av oss som startat politisk karriär. Däremot har Ola Andersson av kommunfullmäktige utsetts till ledamot av Rådet för skydd av Stockholms skönhet.
Han är invald som representant för samfundet Sankt Erik, där han sitter i styrelsen. Övriga ledamöter kommer från Vetenskapsakademin, Vitterhetsakademien, Statens Fastighetsverk, Sveriges Arkitekter och Naturskyddsföreningen, samt fem som nomineras av partierna i fullmäktige. En ledamot utser rådet själv.
Rådets uppgift är att vara rådgivare åt stadens myndigheter i frågor som gäller stadens skönhets- och naturvärden.
Ola Andersson ser fram emot att på ytterligare ett sätt kunna dra sitt strå till stacken för en större, bättre och skönare stad.
Demografi var ordet på allas läppar under Stockholm Business Arena i mitten av september. Trots det var seminariet som faktiskt handlade om demografi glest besökt och hölls i ett litet rum längst in i det labyrintiska kongresscentret bakom Stockholms central.
Vi som var där belönades dock med ett av evenemangets intressantaste panelsamtal. Lena Lundkvist från Statistiska Centralbyrån och Adam Tercha från Newsec som forskat i demografi modererades av Arvid Lindqvist, analyschef på Catella.
De var eniga i sin bedömning: om nuvarande trend håller i sig kommer antalet invånare i Sverige att plana ut inom tio år, och minska inom tjugo. Sverige har visserligen bland de högsta födelsetalen i EU, men det säger inte så mycket. Födelsetalen i hela Europa ligger långt under den nivå där befolkningen växer av sig självt. Invandring är förutsättningen för att befolkningen i Europa inte skall minska. Vilka problem det skulle föra med sig kan rätt många kommuner i Sverige med krympande befolkning vittna om.
Sveriges välstånd bygger inte bara på invandringen från Finland, Jugoslavien, Grekland, Turkiet och andra länder under rekordårens brist på arbetskraft. Vårt välstånd bygger fortfarande på invandring. Trots det har alla de stora partierna tillägnat sig Sverigedemokraternas uppenbart felaktiga inställning i frågan.
Invandringen är alltså inte ett problem. Den är en förutsättning för fortsatt välstånd. Men det är inte hela sanningen. Om de kvinnor som invandrar och deras döttrar föder lika få barn som de infödda kvartstår ju problemet.
Så vad gör vi? Panelen var enig om att avgörande faktorer är bostäder och arbete. Innan man skaffar barn vill man ha en bostad, och ett arbete.
Mot den bakgrunden framstår Sveriges nuvarande politik som synnerligen självdestruktiv. Målet att ha Europa lägsta invandring, en bostadspolitik som fortsatt lyser med sin frånvaro, och den begränsning av bidrag til familjer med många barn som regeringen presenterades samma vecka som seminariet är inte bara ett misstag, det är att sikta med ett grovkalibrigt vapen mot den egna foten och trycka av.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
