I Stockholms stad har det länge rått enighet kring målen för bostadsbyggandet mellan blocken, vilket innebär 7 000 nya bostäder om året de närmaste tio åren. Men under den här mandatperioden har bostadsbyggandet i Stockholms stad havererat. 2025 blev det mindre än en tredjedel, omkring 2 500.
2026 är valår. I Stockholms stad är bostadsfrågan viktig för väljarna. Att oppostionen i stadshuset ställer majoriteten till svars för misslyckandet borde vara givet. Men Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna som är det största oppositionspartiet, har gått ut med att de vill skrota bostadsmålet och bygga färre bostäder.
Han följer de sina partikamrater från förorterna Lidingö och Danderyd i spåren. De har tydligt deklarerat att de minsann inte tänker bygga några bostäder, och framförallt inga flerbostadshus, eller ”miljonprogram” som de säger.
Att moderater på Lidingö och i Danderyd inte vill bygga bostäder har sina skäl. Av hushållen i Danderyd är 66% villaägare, på Lidingö 47%. Hushållen i Danderyd har landets högst inkomster, Lidingö ligger på plats femton. Släppa in kreti och pleti över kommungränsen är inte populärt. När Moderaterna, som nästan alltid styr i dessa kommuner, vill bygga bostäder tappar de röster till partier som lovar stoppa dem. Så länge ingen tvingar dem att leva upp till lagen om bostadsförsörjning är det enklaste att säga nej till allt byggande.
Så är det inte i Stockholms stad. Här bor bara 14% av hushållen i villor och radhus. Fyra femtedelar bor i flerbostadshus, varav en tredjedel i hyresrätt. Hushållens inkomster är lägre, men invånarna desto fler. Av alla i Sverige bor en tiondel i Stockholms stad. Det är också här bostadsbristen är störst.
Att försöka driva samma politik i Stockholms stad som i de välbärgade villaförorterna verkar med andra ord inte så begåvat. Inte heller är det en smart politik i regionen. Det är inte Danderyds eller Lidingös näringsliv som skapar den ekonomiska tillväxt som gör villaägarna rika. Lidingö har inte mycket till näringsliv överhuvudtaget. Danderyd har visserligen en stor arbetsplats, Danderyds sjukhus, men näringsliv och arbetsplatser finns på annat håll. Stockholms stad, Solna, Södertälje och Huddinge står tillsammans för sjuttio procent av alla arbetsplatser i länet.
Bostadsbristen gör att invånarna flyttar från länet. vilket hotar den ekonomiska utvecklingen. De senaste fyra åren har länet tappat 20 000 invånare genom utflyttning till andra län. De tar sin köpkraft och sina skattepengar någon annan stans. Arbetskraft saknas och antalet sökande till våra lärosäten minskar.
Att hindra Stockholm från att växa gör hela StorStockholm fattigare, även de som bor i välbärgade villaförorter. Och att tvinga väljare att flytta till andra län belönas knappast med fler mandat i stadshuset. Snarare garanterar det en fortsatt rödgrön majoritet. Frågan är om den kommer att lyckas bättre med bostadsbyggandet nästa mandatperiod om de får förnyat förtoende i höst.
En av oss är nu förtroendevald i Stockholms stad. Nej, det är ingen av oss som startat politisk karriär. Däremot har Ola Andersson av kommunfullmäktige utsetts till ledamot av Rådet för skydd av Stockholms skönhet.
Han är invald som representant för samfundet Sankt Erik, där han sitter i styrelsen. Övriga ledamöter kommer från Vetenskapsakademin, Vitterhetsakademien, Statens Fastighetsverk, Sveriges Arkitekter och Naturskyddsföreningen, samt fem som nomineras av partierna i fullmäktige. En ledamot utser rådet själv.
Rådets uppgift är att vara rådgivare åt stadens myndigheter i frågor som gäller stadens skönhets- och naturvärden.
Ola Andersson ser fram emot att på ytterligare ett sätt kunna dra sitt strå till stacken för en större, bättre och skönare stad.
Huset där vi har vårt kontor. Byggt av Stockholms arbetarhem.
Det finns 1200 tomma hyresrätter i Stockholm enligt SvT, de flesta nyproducerade. Anledningen är, enligt Sveriges Allmännytta, att hyran är för hög. Samtidigt sjönk bostadsrättspriserna i StorStockholm i juli, och de flesta lägenheter såldes under utgångspris.
Alla borde jubla. Är det inte överkomligare bostäder vi vill ha? Brukar inte förespråkare hävda att marknadshyror är bra, eftersom det gör att den som är beredd att betala kan få en lägenhet direkt. Varsågod!
Det är klart, vi som jobbar med att rita och bygga bostäder i Stockholm jublar förstås inte. Länge var det vi sysslade med mycket lönsamt. Befolkningen växte snabbare än byggtakten. Under de tjugo åren mellan 1996 och 2017 steg bostadsrättspriserna samtliga år utom tre, sammanlagt med 500%. Eftersom räntan efter finanskrisen var nära noll innebar det att den som köpte en bostadsrätt fick en avkastning på kapitalet de satsat i sin bostad. Hemmet blev en kapitalplacering att bo i.
Så är det inte längre. Nu frågar sig allt fler köpare och hyresgäster om de verkligen har råd att bo i Stockholm. Det finns ju andra ställen att bo på. Är det värt pengarna?
Svaret är ofta nej. De senaste sju åren har Stockholm varit en utflyttningsort. Nästan 25.000 fler har flyttat ut än som flyttat in. Tack och lov skaffar stockholmarna fortfarande barn, och invandringen har regeringen inte helt och hållet lyckats stoppa, så befolkningen har trots utflyttningen inte minskat. Men det föds inte lika många barn som förut, invandringen har minskat och Stockholms tillväxt är inte ens hälften av vad den var för tio år sedan.
Att nyproducerade lägenheter står tomma är alltså inte konstigt. Presumtionshyrorna ligger över marknadshyra och bostadrätterna över marknadspris. Annars skulle de inte stå tomma.
Vad skall vi som sysslar med bostäder göra åt det? Vi kan hoppas på att priserna går upp, men att hoppas på underverk brukar inte vara en hållbar strategi. Det vi behöver göra är att sänka byggkostnaderna. Det är nog inte fullt så svårt som det låter. Under åren med stigande priser har vi planerat, ritat, handlat upp och byggt slarvigt, samtidigt som markpriserna följt bostadspriserna uppåt.
Vi behöver dra oss till minnes hur man planerar, ritar, handlar upp och bygger på ett effektivt sätt. Det är inte omöjligt, vi har gjort det förr. Kommunerna behöver inse att priserna på mark måste spegla marknadsvärdet på bostäderna.
Men det räcker inte att sänka kostnaderna. Vi måste också höja värdet på det vi bygger så att fler är beredda att betala för lägenheterna. Pris och värde är nämligen inte samma sak, även om vi gärna inbillar oss det.
Priset är den summa där köpare och säljare kan komma överens, inget annat. Värdet kan var mycket mer. En genomtänkt planlösning, ett vackert dagsljus, väl gjorda och genomtänkta detaljer, en tilltalande fasad, nära till kollektivtrafik och stadsliv.
Går det verkligen att kombinera högre värden med lägre kostnader? Ja, det vågar vi faktiskt lova.
Fotografiet är taget från Stockholmskällan. Fotograf okänd, 1980-1894, -, Stadsmuseet i Stockholm, fotonummer C2204
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
