En av oss är nu förtroendevald i Stockholms stad. Nej, det är ingen av oss som startat politisk karriär. Däremot har Ola Andersson av kommunfullmäktige utsetts till ledamot av Rådet för skydd av Stockholms skönhet.
Han är invald som representant för samfundet Sankt Erik, där han sitter i styrelsen. Övriga ledamöter kommer från Vetenskapsakademin, Vitterhetsakademien, Statens Fastighetsverk, Sveriges Arkitekter och Naturskyddsföreningen, samt fem som nomineras av partierna i fullmäktige. En ledamot utser rådet själv.
Rådets uppgift är att vara rådgivare åt stadens myndigheter i frågor som gäller stadens skönhets- och naturvärden.
Ola Andersson ser fram emot att på ytterligare ett sätt kunna dra sitt strå till stacken för en större, bättre och skönare stad.
Demografi var ordet på allas läppar under Stockholm Business Arena i mitten av september. Trots det var seminariet som faktiskt handlade om demografi glest besökt och hölls i ett litet rum längst in i det labyrintiska kongresscentret bakom Stockholms central.
Vi som var där belönades dock med ett av evenemangets intressantaste panelsamtal. Lena Lundkvist från Statistiska Centralbyrån och Adam Tercha från Newsec som forskat i demografi modererades av Arvid Lindqvist, analyschef på Catella.
De var eniga i sin bedömning: om nuvarande trend håller i sig kommer antalet invånare i Sverige att plana ut inom tio år, och minska inom tjugo. Sverige har visserligen bland de högsta födelsetalen i EU, men det säger inte så mycket. Födelsetalen i hela Europa ligger långt under den nivå där befolkningen växer av sig självt. Invandring är förutsättningen för att befolkningen i Europa inte skall minska. Vilka problem det skulle föra med sig kan rätt många kommuner i Sverige med krympande befolkning vittna om.
Sveriges välstånd bygger inte bara på invandringen från Finland, Jugoslavien, Grekland, Turkiet och andra länder under rekordårens brist på arbetskraft. Vårt välstånd bygger fortfarande på invandring. Trots det har alla de stora partierna tillägnat sig Sverigedemokraternas uppenbart felaktiga inställning i frågan.
Invandringen är alltså inte ett problem. Den är en förutsättning för fortsatt välstånd. Men det är inte hela sanningen. Om de kvinnor som invandrar och deras döttrar föder lika få barn som de infödda kvartstår ju problemet.
Så vad gör vi? Panelen var enig om att avgörande faktorer är bostäder och arbete. Innan man skaffar barn vill man ha en bostad, och ett arbete.
Mot den bakgrunden framstår Sveriges nuvarande politik som synnerligen självdestruktiv. Målet att ha Europa lägsta invandring, en bostadspolitik som fortsatt lyser med sin frånvaro, och den begränsning av bidrag til familjer med många barn som regeringen presenterades samma vecka som seminariet är inte bara ett misstag, det är att sikta med ett grovkalibrigt vapen mot den egna foten och trycka av.
Huset där vi har vårt kontor. Byggt av Stockholms arbetarhem.
Det finns 1200 tomma hyresrätter i Stockholm enligt SvT, de flesta nyproducerade. Anledningen är, enligt Sveriges Allmännytta, att hyran är för hög. Samtidigt sjönk bostadsrättspriserna i StorStockholm i juli, och de flesta lägenheter såldes under utgångspris.
Alla borde jubla. Är det inte överkomligare bostäder vi vill ha? Brukar inte förespråkare hävda att marknadshyror är bra, eftersom det gör att den som är beredd att betala kan få en lägenhet direkt. Varsågod!
Det är klart, vi som jobbar med att rita och bygga bostäder i Stockholm jublar förstås inte. Länge var det vi sysslade med mycket lönsamt. Befolkningen växte snabbare än byggtakten. Under de tjugo åren mellan 1996 och 2017 steg bostadsrättspriserna samtliga år utom tre, sammanlagt med 500%. Eftersom räntan efter finanskrisen var nära noll innebar det att den som köpte en bostadsrätt fick en avkastning på kapitalet de satsat i sin bostad. Hemmet blev en kapitalplacering att bo i.
Så är det inte längre. Nu frågar sig allt fler köpare och hyresgäster om de verkligen har råd att bo i Stockholm. Det finns ju andra ställen att bo på. Är det värt pengarna?
Svaret är ofta nej. De senaste sju åren har Stockholm varit en utflyttningsort. Nästan 25.000 fler har flyttat ut än som flyttat in. Tack och lov skaffar stockholmarna fortfarande barn, och invandringen har regeringen inte helt och hållet lyckats stoppa, så befolkningen har trots utflyttningen inte minskat. Men det föds inte lika många barn som förut, invandringen har minskat och Stockholms tillväxt är inte ens hälften av vad den var för tio år sedan.
Att nyproducerade lägenheter står tomma är alltså inte konstigt. Presumtionshyrorna ligger över marknadshyra och bostadrätterna över marknadspris. Annars skulle de inte stå tomma.
Vad skall vi som sysslar med bostäder göra åt det? Vi kan hoppas på att priserna går upp, men att hoppas på underverk brukar inte vara en hållbar strategi. Det vi behöver göra är att sänka byggkostnaderna. Det är nog inte fullt så svårt som det låter. Under åren med stigande priser har vi planerat, ritat, handlat upp och byggt slarvigt, samtidigt som markpriserna följt bostadspriserna uppåt.
Vi behöver dra oss till minnes hur man planerar, ritar, handlar upp och bygger på ett effektivt sätt. Det är inte omöjligt, vi har gjort det förr. Kommunerna behöver inse att priserna på mark måste spegla marknadsvärdet på bostäderna.
Men det räcker inte att sänka kostnaderna. Vi måste också höja värdet på det vi bygger så att fler är beredda att betala för lägenheterna. Pris och värde är nämligen inte samma sak, även om vi gärna inbillar oss det.
Priset är den summa där köpare och säljare kan komma överens, inget annat. Värdet kan var mycket mer. En genomtänkt planlösning, ett vackert dagsljus, väl gjorda och genomtänkta detaljer, en tilltalande fasad, nära till kollektivtrafik och stadsliv.
Går det verkligen att kombinera högre värden med lägre kostnader? Ja, det vågar vi faktiskt lova.
Fotografiet är taget från Stockholmskällan. Fotograf okänd, 1980-1894, -, Stadsmuseet i Stockholm, fotonummer C2204
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
