Årstaskogen, Stockholm

­Bebyggelse längs Årstaskogens kant – ett sätt att kombinera stad och naturreservat som gagnar alla.

Innerstaden och närförorterna

Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Det innebär bland annat en hög och ständigt stigande efterfrågan på bostäder och lokaler i Stockholms innerstad, som i princip har samma utsträckning idag som den hade 1945. För att möta efterfrågan på bostäder och lokaler centralt i regionen måste innerstaden få växa utanför tullarna.

Förorter från första hälften av nittonhundratalet med låg täthet omger innerstaden i söder och väster. När de byggdes låg de i stadens periferi och gränsade till skogs- och jordbruks­land­skap. Idag kännetecknas de tvärtom av sitt centrala läge i regionen, på gränsen till innerstaden.

Stockholms översiktsplan antogs av stadsfullmäktige den 15 mars 2010 och vann laga kraft den 10 april 2012. Översiktsplanen pekar ut dessa förorter som område för centrala stadens utvidgning. Samtidigt finns intresse av att bevara dessa områdens karak­tär. Ett arbete med att inrätta ett naturreservat i en viktig del av detta område, Årstaskogen, pågår. Hur löser vi denna konflikt?

Årsta förr

Den ursprungliga stadsplanen för Årsta visar en enhetlig bebyggelse med punkthus och smal­hus, samman­bundna av två stråk. Ett stråk gick igenom södra Årsta, Årstavägen. Det norra stråket, nuvarande Ottsjövägen – Skön­torp­s­vägen, band samman östra och västra Årsta. 

Det genomgående stråket genom norra Årsta försvann vid en änd­­ring av planen 1945. Planen för kvarter­et Sköntorp 1959 omintetgjorde stråket helt. Tillgänglig­heten till Årstaskog­en, ur­sprungligen lätt att nå från det norra stråket, försämrades ytterligare av antagandet av planen för kv. Orrham­maren sam­ma år.

Årsta nu

Under de senaste tre decennierna har ett antal projekt i norra Årsta ytterligare försämrat tillgänglighet till Årstaskogen. Den är idag tillgänglig endast från ett begränsat antal punkt­er, svåra att hitta för den som saknar lokal­kännedom. Inhäg­nader runt idrotts­platser, förskolor och koloniområden försämrar tillgängligheten ytterligare. Idag är Årsta­skogen någorlunda lättillgänglig för allmänheten endast på två punkter, dels genom parken norr om Brän­ninge­vägen i västra Årsta, dels i Vättersvägens förlängning i östra Årsta. Ett naturreservat i Årstaskogen som sträcker sig från Årstaviken ända upp mot de idag bebyggda fastig­heterna i Årsta skulle på ett olyckligt sätt permanenta denna bristande tillgänglighet för mycket lång tid framåt.

Detta kan tyckas som en olöslig konflikt mellan innerstadens tillväxt och översiktsplanens intentioner å den ena sidan och Årsta­skogens bevar­an­de å den andra.

I själva verket är dessa till synes motsatta intress­en fullt möjliga att kombinera. 

Ett nytt stråk längs Årstas norra sida skulle inte bara förbinda östra och västra Årsta genom att för­verk­liga den ursprungliga planens intentioner, det skulle också drastiskt kunna förbättra tillgängligheten till Årstaskogen. 

En förutsättning för detta är att man lämnar den sida av stråket som vetter mot Årstaskogen obebyggd, så att skogen går att nå lätt från den norra sidan av detta nya stråk längs hela dess sträckning. Längs den södra sidan skulle den idag svårtillgängliga marken norr om den befintliga bebyg­gelsen kunna an­vänd­as för ny bebyggelse. Årstaskogen skulle på så sätt få en tydlig gräns mot bebygg­elsen. Kanske skulle en sådan avgränsning kunna åstadkomma ett väl så effektivt skydd för Årstaskogen som ett naturreservat?

Mindre, men bättre

Detta skulle naturligtvis innebära en minskning av Årstaskogens yta, men den blir å andra sidan lättare att nå för många fler. Den minskade kvantiteten kan också, med tanke på hur området sköts idag, mer än väl kompenseras genom en motsvarande höjning av områdets kvaliteter.

Årstaskogen skulle på detta sätt kunna bli ett exempel på förbättring av både kvaliteter och tillgänglighet i Stockholms grönområden som står beskrivet i översiktsplanens tematiska tillägg ”Den gröna promenadstaden” under ”Mål och strategier” på sidan 8 och 9:

Att utveckla ”ett sammanhängande nät av gröna promenader… av sammankopplade offentliga rum…”

Att skapa ”Stadsparker av hög klass”

Visa hur ”Stockholmsstråk utvecklas för att skapa starkare koppling mellan olika stadsdelar”, som här mellan västra och östra Årsta.

Förvandla Årstaskogen från en idag otillgänglig plats med eftersatt underhåll till en av de ”gröna mötesplatser, som gynnar integration och mänskliga möten”

Vara ett exempel på att ”exploateringsprojekt ska vara med och bidra till utvecklingen av den gröna promenadstaden.”

Du kan läsa vidare om Årstaskogen i vår fallstudie Kv. Storavan. Idag är Årstaskogen ett naturreservat.

Fakta

Uppdragsgivare: Byggnadsfirman Erik Wallin AB