Kommunalt tomtjobberi

Vet ni vad en tomtjobbare gör? Kanske inte, och det är i så fall föga förvånande. Det är ett epitet som uppstod i slutet av 1800-talet, och syftar på den som spekulerar i obebyggda tomter. Tomtjobbaren köper tomter, väntar på att värdet skall stiga och säljer dem vidare utan att bygga något. Det är ett

Kommunalt tomtjobberi Läs mer

Vet ni vad en tomtjobbare gör? Kanske inte, och det är i så fall föga förvånande. Det är ett epitet som uppstod i slutet av 1800-talet, och syftar på den som spekulerar i obebyggda tomter. Tomtjobbaren köper tomter, väntar på att värdet skall stiga och säljer dem vidare utan att bygga något. Det är ett sätt att tjäna pengar på att producera ingenting.

Det sena 1800-talet såg det som ett problem. Det fanns till och med en internationell rörelse, georgismen, som menade att den som producerar något har rätt att behålla det, men stigande fastighetspriser skall tillfalla det allmänna. Faktum är att sällskapsspelet Monopol bygger på ett spel som togs fram av georgister för att illustrera tomtjobberiets problem.

Rörelsens byggde på de idéer som lanserades av en ekonom från USA vid namn Henry George, och hans idéer var en av anledningarna till att de styrande i Sveriges storstäder började köpa mark runt sekelskiftet 1900. Stadsfullmäktige i Stockholm som K. A. Wallenberg och Henrik Palme delade synen att stadens investeringar i gator och torg, vatten och avlopp var orsaken till markvärdesstegringen, och att den därför skulle den tillfalla staden, inte tomtjobbarna.

Synen på kommunernas markägande har ändrats sedan dess. Idag ser kommunerna den egna marken som en tillgång som skall säljas till högsta tänkbara pris. Om inkomsterna från markförsäljningen verkligen bidrar till en utveckling av staden stämmer det med Henry Georges idéer. Men om det kommunala markägandet används på ett sätt som hindrar utvecklingen, vad innebär det?

Där är vi idag. Kommunerna begär priser för marken som byggherrarna inte längre kan betala. Byggandet sjunker och bostadsbristen ökar. Allt fler flyttar till andra län där priserna är överkomliga. Utvecklingen stannar av och riskerar att vändas till stagnation, med sjunkande markpriser som följd. Eller så väntar kommunerna till bristen på bostäder blir tillräckligt stor och bostäderna tillräckligt dyra så att byggherrarna kan betala det högre priset.

Oavsett vilket är det kommunal spekulation i stigande värde på obebyggd mark. Rent seeking, som den ekonomiska termen lyder. Kommunalt tomtjobberi på ren svenska.

av Ola Andersson

Missa inget!

Prenumerera på nyheter, tips och information från oss. Direkt till din e-post.