Den vackra nyttans mästare

Hatten av för Gustaf Rosenberg Vi läste i veckan att arkitekten Gustaf Rosenberg (1925 – 2021) är död. Han var en av våra absoluta favoriter bland svenska arkitekter. Från första publicerade villan 1961 till Kasper Salin-priset för tekniska verken i Linköping 1994 har hans byggnader en unik konsekvens.

Hatten av för Gustaf Rosenberg

Vi läste i veckan att arkitekten Gustaf Rosenberg (1925 – 2021) är död. Han var en av våra absoluta favoriter bland svenska arkitekter. Från första publicerade villan 1961 till Kasper Salin-priset för tekniska verken i Linköping 1994 har hans byggnader en unik konsekvens. När andra arkitekter tappade tron på rationalitet och ordning hade hans byggnader en stringens som saknade motstycke. Under åttiotalet och nittiotalet var byggnader som IBM-forum och SE-bankshuset i Rissne konkreta bevis på det att möjligheten att skapa arkitektur fortfarande fanns.

Var det för att rationaliteten var inspirerad, aldrig slentrianmässig eller torftig, som han lyckades hålla fast vid den? Se på planen för Carlforsska skolan i Västerås från 1962. Vacker som planen till en Palladiovilla!

Men det var i den stora skalan han verkligen var i sitt esse, som i Tomtebodaterminalen och SE-bankshuset i Rissne. Det blir inte mindre imponerande om vi tar med i beräkningen att det han ritade var nyttobyggnader.  Hans arkitektur för skolor, kontorshus och postterminaler överglänser de flesta svenska muséer, bibliotek eller stadshus från perioden.

av Stella Reijo